Utbildningsminister Jan Björklund (Fp) har fått mycket kritik för sitt förslag att införa betyg redan vid sex års ålder. Tunga instanser som Skolinspektionen och Lärarförbundet har uttryckt sitt missnöje över förslaget. Jan Björklund menar att kritiken är obefogad och att Skolinspektionen och Lärarförbundet inte ser detta i ett större sammanhang.

“Många av personerna verksamma inom skolvärlden ser inte till vad som är bra för Sverige utan fokuserar istället på förhindra alla typer av förändring i deras lilla värld. Det är förväntat av dessa flumpedagoger och det är mitt ansvar som utbildningsminister att strunta i deras tokiga synpunkter och se till hela Sveriges bästa.”

På vilket sett gynnas Sverige av att barn får betyg redan vid sex års ålder?

“Alla vet att det i varje klass finns någon eller några elever som inte kommer att klara sig. De blir knarkare, yrkeskriminella och/eller hemlösa. Vi vet också att dåliga betyg är en starkt bidragande orsak till social utslagning. Genom att redan från sex års ålder ha möjligheten att rensa bort elever med dåliga betyg kan vi undvika att de duktiga barnen påverkas negativ av dessa underpresterande och svagsinta bromsklossar.

Hur tar ni hand om de sexåringar som inte har tillräckligt bra betyg?

“Genom att dessa objekt redan vid sex års ålder blir stämplade som socialt utslagna kan vi också tidigt ge dem rätt behandling och förbereda dem för ett liv bland samhällets bottenskrap.”

Vilken typ av behandling tänker du på?

“Det handlar om att ge dem samma förutsättningar som alla andra socialt utslagna, fast i förväg. Vi vill ge dem verktyg för att undvika den värsta fattigdomen, grava missbruksproblem och yrkesprostitution. Vi vill att dessa individer ska inse att de har möjlighet till ett något bättre liv tack vare dessa insatser. De kan få ett deltids jobb med minimilön, lägenhet i miljonprogrammet, kraftig övervikt och smårasistiska värderingar om de bara kämpar på.”

Och detta är bra för Sverige menar du?

Vad är det som inte är bra? Vi lyfter bort skadliga objekt tidigt från skolan vilket ger de duktiga barnen chansen att bli ännu duktigare, svenskarna slipper se sina skattepengar slösas bort på elever som inte går att hjälpa och de okunniga slipper harva sig igen en skolgång full av mobbing, dåligt självförtroende och utanförskap.

Nyligen presenterades siffror som gör gällande att tre av fyra kommuner skär ner i skolan. Detta har fått utbildningsminister Jan Björklund att gå i taket.

“Ingen ska säga att Alliansen satt stilla i båten medan våra svenska skolbarn skövlades på sina kunskaper. Jag har redan undersökt möjligheten att förändra läroplanen för att möta kommunernas svek mot barnen.”

Vilka förändringar av läroplanen är mest aktuella?

“För det första måste proven i grundskolan bli väldigt mycket enklare och väldigt mycket färre för att på sätt möjliggöra att en större andelen elever får behörighet till gymnasiet. Jag tänker mig ett prov per termin och elev där kunskapsnivån som krävs för att få mvg är så fruktansvärt låg att alla elever kan klara av det.”

Är detta verkligen rätt väg att gå, sänka kraven istället för att möjliggöra för exempelvis fler lärare?

“Självklart inte, förlåt. Jag ska bara huka mig här i plenisalen och skita ut ytterligare 15 miljarder som vi ska öronmärka för skolan. Allvarligt talat, detta förslag kommer att ta våra svenska elever till europatoppen vad beträffar kunnande, stärka deras självkänsla och få dem att tro att de faktiskt har en chans här i livet. Och det bästa av allt är att jag kommer gå till historien som den man som gjorde det möjligt.”

En timme efter att intervjun med Jan Björklund avslutats kommer ett mail med exempel på frågor som ska kunna ställas till Sveriges niondeklassare redan nästa termin om utbildningsministern får som han vill.

Biologi: Kan du röra på dina fingrar? ja/nej

Mattematik: Hur många grisar har du om du har en gris?

Svenska: Tänk på ett valfritt svenskt ord (Katt är exempelvis ett svenskt ord)

Engelska: Är ordet YES ett svenskt eller engelskt ord (Det svenska ordet för YES är JA)

Samhällskunskap: Har du hört ordet riksdagen någon gång? (Du behöver såklart inte veta vad det betyder)

Nyligen presenterade utbildningsminister Jan Björklund alliansens förslag till ny gymnasieskola. När Schmolitik når Jan Björklund efter sin presskonferens är han påtagligt nöjd och, enligt egen utsago, iklädd full högtidsuniform från midjan och upp.

“Vårt förslag ska förvandla alla slappa tv-spels älskande och tjocka ungdomar till vältrimmade, känslokalla, hunsade elitmänniskor. I dag har vi tagit första steget mot en gymnasieskola som andas stövletramp, människoförakt och höga betyg. ”

Jan, det låter som din bakgrund inom försvaret påverkat ditt arbete med den nya svenska gymnasieskolan, stämmer det?

“Skulle detta vara fel menar du? I den nya gymnasieskolan vill vi slå två flugor i en smäll och vi anställer därför alla arbetslösa officerare som i ett pennsvep blir lärare. På så sätt ska vi skapa bättre disciplin i vår armé av lydiga kunskapssoldater. Vi går en underbar framtid till mötes, en framtid där elever är rädda för sina lärare, ordning och reda är ledord och mobiltelefoner och säckiga jeans är lika förbjudna som hängande axlar.”

Jan Björklund visar oss hur en vanlig dag på Gymnasiet i Arvidsjaur, för elever som läser Krigets Historia, kommer att se ut i  framtiden:

08.00 - 08.15

Hälsning av fanan på skolgården

08.30 - 10.00

Samhällskunskap: Därför kan ifrågasättande döda.

10.00 - 10.30

Kollektiv bestraffning av samtliga elever

10.30 - 11.30

Gymnastik: Elever som presterat dåligt, pratat i mobiltelefon, är fattiga eller varit uppstudsiga gräver gropar som sedan fylls igen och grävs upp igen.

12.00 - 13.00

Lunch i markan för de elever som har råd eller presterat bra resultat

13.00 - 14.00

Historia - så blev Sverige en stormakt och så kan vi bli det igen

14.00 - 14.30

Kollektiv bestraffning av samtliga elever

14.30-16.00

Överlevnad - så klarar man sig i skogen med bara ett snöre

16.00-17.30

Vapenkunskap - Under den skinande ytan på en AK5. Plocka isär och sätt ihop, med och utan ögonbindel.

17.30-19.00

Inre tjänst.

Fredrick efter en intervju i Aftonbladet, full av liv och rörelse

Både igår och idag har det diskuterats mycket om det falska blogginlägg som den centerpartistiska riksdagsledamoten Fredrick Federley publicerade på sin blogg. Schmolitik ringde upp Fredrick Federley för att försöka gå till botten med vad som låg bakom utspelet.

Fredrick, varför skrev du ett falskt blogginlägg?

“Ett ögonblick bara, Jan Björklund kom precis in med en stor djävla lax och ett paket mariekex. Ska bara kolla vad han vill…”

Fredrick, nu hittar du på eller hur?

“Ja, de stämmer men jag är lite yr från blodförlusten. Stod här i riksdagen och högg ved när jag slant med yxan. Satte den rakt i benen…”

Fredrick?!

“Förlåt förlåt, jag kan inte hjälpa att jag ljuger. Du vet säkert att hajar hela tiden måste röra sig för att kunna fortsätta leva. Jag är en haj som dör om den inte får vara med i media. Aftonbladet, SVT osv är för mig ,som rörelse för hajar, livsviktigt.”

Så allt prat om att sätta fokus på makten hos sociala medier var lögn, det handlade bara om att du vill synas i media?

“Det stämmer och hur lätt tror du detta är med exempelvis en vårbudget som presenteras. Jag ringde Anna Book och föreslog att vi skulle kolla med Kvällsöppet om jag kunde operera bort hennes liktornar i direktsändning för att belysa den vidriga behandlingen av Dawit Isaak men hon är tydligen i Japan så där vart det tvärstopp.”

Tack Fredrik

Ny franskalärare på Victor Rydberg

På Viktor Rydbergs gymnasium i fashionabla Djurholm har eleverna varsin dator av hög kvalitet. Men datortätheten på svenska grundskolor skiftar. I Rosengårds mellanstadieskola delar 25 elever på en dator. En Commodore 64.

“Jag är inte orolig över skillnaden i datortäthet. Alla 25 elever kan ju inte använda datorn samtidigt, men å andra sidan får 24 elever möjlighet att vara ute och springa och därmed motarbeta ungdomsfetman som smyger sig in bland svenska ungdomar”, säger Jan Björklund, utbildningsminister.

Men är det inte ett problem att ungdomar i fattigare skolor tvingas använda gamla datorer? 

“Allt gammalt är inte dåligt. Titta på Lennart Levin, Sveriges äldsta riksdagsledamot. Han är 76 år gammal. Och tangenterna sitter ju på samma ställe så det är lika lätt att hitta bokstaven a på en gammal dator som på en ny. Hårddisken på gamla datorer är hård, och det är den även på nya datorer. Likheterna är fler än skillnaderna.”

Men ska dagens elever verkligen tvingas lyssna på den skrikande bandspelaren som är kopplad till en Commodore 64? Och minnet är ju uruselt?

“Bandspelaren ljud? En del unga lyssnar på hip hop. och minne är människans mest överskattade egenskap. Många, däribland jag, vill inte minnas. Tänk också hur lätt det vore att vara politiker om inte alla väljare och journalister gick och mindes alla dumheter man har sagt, som vallöften och annat. Nej det finns många saker jag ligger sömnlös över, som exempelvis en god intrig, men datortätheten i förorten är inte en av dessa.”

Oppositionen sågar utbildningsminister Jan Björklunds förslag om disciplinära åtgärder i skolan. Mats Pertoft (MP) menar att Björklund är en lag- och ordningsminister och Rosanna Dinamarca (V) menar att han vill straffa ut barn som har det illa ställt hemma. Jan Björklund tillbakavisar nu kritiken.

“Mats Pertoft och Rosanna Dinamarca ska ha kvarsittning för att ha pratat innan de först bett om ordet. Det är också mycket troligt att det blir ett skriftligt brev hem. Om detta upprepas kommer jag föreslå uteslutning ur Riksdagen. För om inte vi politiker kan uppträda korrekt gentemot varandra, hur ska vi kunna uppmana våra barn att hålla käften i skolan?”, säger Jan Björklund.

Mats Pertoft, Miljöpartiets skolpolitiska talesperson vägrar att vara tyst trots tillsägelser.

“Jan Björklund spenderade 13 år i den svenska militären där han bland annat kallades för ‘Major Ein Zwei’. Helst skulle han vilja att hela mellanstadieklasser tvingades till armhävningar varje gång en enskild elev svarade fel. Men vad som är normalt i lumpen hör inte alltid hemma i skolorna utom pulvermaten som är ett undantag.”

När Schmolitik ringer upp Mats Pertoft för några uppföljande frågor är det hans pressekreterare som svarar.

“Mats kan tyvärr inte prata nu. Han står här utanför och gräver en grop som han sedan ska fylla igen och sedan väntar latrintjänstgöring.”

Det står snabbt klart att man behöver en hel del högskolepoäng i bagaget för att kunna ta till sig innehållet i Regeringens utbildningsproposition 2008/09:175 till Riksdagen. Det digra dokumentet inleds med en sammanfattning som rivstartar med följande stycke:

“I propositionen föreslås att ett universitet eller en högskola som omfattas av högskolelagen eller en enskild utbildningsanordnare som har fått tillstånd att utfärda examina får utfärda en gemensam examen tillsammans med ett universitet, en högskola, en enskild utbildningsanordnare som har fått tillstånd att utfärda examina eller ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person.”

Aldrig förr har något så enkelt förklarats så krångligt med så oklar anledning. För det kan väl inte vara så att syftet är att de stackars riksdagsledamöterna inte ska veta vad de röstar igenom? Språket slits sönder av paranteser och siffror, källhänvisningar och omständliga meningar. Det är vidrig läsning.

Under punkt 4, politikens inriktning tar sig texten plötsligt. Häpnadsväckande tydligt och med självdistans beskrivs den svenska situationen i konkurrensen om global talang. Jan Björkund verkar se vår obetydlighet och förhåller sig till den. Lite grann som en lax under björnens ramar.

Givetvis faller målsättningen om att locka utländsk kompetens till Sverige på sin egen orimlighet. Vem vill frivilligt bo i ett land där det är vinter åtta månader om året, oavsett politiska förutsättningar? Men textmässigt anar man en uppryckning.

Författarna använder sedan avsevärt med plats för att förklara att den internationella konkurrensen har ökat, att svenska studenter och lärare behöver utlandserfarenhet och att den svenska utbildningen måste ges en tydligare internationell inriktning. Samt att vi behöver kunna locka hit utländsk kompetens.

Nej, Jan Björklund. Helhetsintrycket är inte tillräckligt starkt. En språkmässig uppryckning från punkt fyra kan tyvärr inte rädda den knappt läsbara inledningen, eller faktumet att propositionen var minst 30 sidor för lång. Insikten dröjer sig kvar, pockar på uppmärksamhet: Kanske hade författaren behövt studera längre utomlands?

I dag presenterar Aftonbladet en SIFO-undersökning som visar att andelen svenskar som har förtroende för Fredrik Reinfeldt är 60 procent.  Socialdemokraternas presschef, Fredrik Kornebäck, kommenterar siffrorna så här i en intervju med Schmolitik:

“Detta är historiska siffror, vi visste att Fredrik var impopulär men att så många som 3,6 miljoner eller 40 procent av svenskarna inte har något förtroende för honom kunde vi aldrig ana. Om man tittar vidare på sifforna visar de att 66 procent av svenskarna inte har något förtroende för Maud Olofsson, motsvarande siffror för Jan Björklund och Göran Hägglund är 71 procent respektive 72 procent vilket gör att hela 249 procent av svenska folket inte har något förtroende för alliansens olika partiledare.”

Undersökningen visar även att 27 procent av svenskarna har förtroende för Mona Sahlin. Har du några kommentarer till detta?

“Även detta är fantastiska siffror, 2.4 miljoner svenskar älskar Mona och anser att hon är bäst lämpad att leda landet. Detta bevisar att svenska folket är trötta på att se vårt land skövlas av Alliansens skampolitik.”

Nu tror jag att många har valt att tolka dessa siffror lite annorlunda…

“Jag är övertygad om att våra politiska motståndare kommer att försöka vrida och vända på dessa siffor för att få de att verka som om det visar något annat än de verkligen gör. Men faktum kvarstår, 249 procent av svenskarna hatar alliansen och 2.4 miljoner svenskar älskar Mona. Detta är, ursäkta att jag säger det, djävligt starka siffror.”

I april ska kungaparet besöka Holland tillsammans med utbildningsminister Sven Otto Littorin, utbildningsminister Jan Björklund och en delegation från Svenskt Näringsliv. I materialet som delades ut till hovet, ministrarna och delegationen, finns följande klassiska Borat-klipp.

Den 21-23 april avlägger Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia statsbesök i Nederländerna på inbjudan av Drottning Beatrix, avlägsen släkting till Majestix, herre över gallerna. Syftet med besöket är att underlätta den svenska importen av holländska varor.

“Det finns ju en hel del varor som kan bli aktuella, för vilka efterfrågan är stor och priserna är höga i Sverige. I storstäderna, såväl som på stora tog och centralstationer och ute i kranskommunerna. Vi kommer bland annat att diskutera transporten av dessa varor, juridiska hinder, och vad våra respektive regeringar kan göra för att minska dessa handelsförstörande hinder,” säger Signhild Arnegård Hansen, chef för svenskt näringsliv, som leder näringslivsdelegationen i anknytning till statsbesöket.

Delegationen ska besöka Amsterdam och Haag, men även odlingsfält i Groeningen-provinsen.

Sander van der Sjiedt, delegationens holländska guide

“Som ägare till svenska lantchips så uppskattar jag ekologiskt närproducerade varor av högsta kvalitet. Jag tror mig kunna bedöma skillnaden på starka, livskraftiga grödor och på sådana av sämre kvalitet som utbringar ett lägre pris på den svenska marknaden. Danskarna är ett framgångsexempel vad gäller importen från Holland. De lyckas alltid få tag på det bästa, men det ska ändras nu.”

Kungaparet ser fram emot statsbesöket i Holland och räknar med att som vanligt mötas av drottning Beatrix ståendes på en sköld, buren av två undersåtar.

“Vi älskar Holland, atmosfären, kanalerna, vattnet och de små mysiga caféerna där alla alltid är trevliga och öppna. Det blir som ett vanligt statsbesök för oss, utom att vi tydligen av praktiska skäl ska ombesörja hemtransporten av en större väska efter avslutat besök,” säger drottning Silvia.

Med på besöket ska även arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och utbildningsminister Jan Björklund.